Conférence des Parlements de l'Union européenne contre le blanchiment
Europeiska Unionens Parlaments Konferens mot penningtvätt

7 et 8 février 2002 - Paris - Assemblée nationale

Photos

PARISFÖRKLARINGEN MOT PENNINGTVÄTT

Slutlig förklaring av Europeiska Unionens Parlaments Konferens mot penningtvätt
av den 8 februari 2002.

INLEDNING

1. Tvättning av pengar av kriminellt ursprung samt ekonomisk brottslighet har ökat konstant under de senaste åren med utnyttjande av de möjligheter som globaliseringen av de finansiella marknaderna erbjuder; detta utgör ett direkt hot såväl mot en stabil världsekonomi, som mot säkerheten i våra demokratiska samhällen.

2. Finansieringen av terrorism bygger på mycket varierande system, varav vissa sorterar under den lagliga ekonomin, men den leds till att använda samma medel som den organiserade brottsligheten.

3. Utan en global och koordinerad insats av Staterna kommer de myndigheter och organisationer, som ansvarar för att förhindra och bekämpa brottslighet, aldrig att effektivt kunna slåss mot dem de förföljer.

4. I kampen mot penningtvätt, samt mot de kriminella nätverkens utnyttjande av det finansiella systemet, måste Europa föregå med oklanderligt exempel, även om slagkraften hos dess insats också beror på insikten hos samtliga av de industrialiserade länderna samt stödet från dessa.

5. Det är inte längre möjligt att tolerera de juridiska mekanismer, som vidmakthåller opaciteten i finansiella transaktioner, utnyttjandet av "svarta hål" i det internationella finansiella systemet, samt bristerna i samarbetet mellan EU:s medlemsstater.

6. Europeiska Unionen har dock inte varit overksam, då den har uppdaterat direktivet mot penningtvätt och ständigt arbetat på att stärka det polisiära och rättsliga Europa, som fortfarande ligger efter i förhållande till det ekonomiska och monetära Europa.

7. Det nyligen tillkomna avtalet om europeisk arresteringsorder bör också göra det möjligt att höja effektiviteten vad gäller kampen mot terrorism och ekonomisk brottslighet, under förbehåll att det snabbt tas i bruk.

8. Inom en vidare ram har den Internationella Finansiella Aktionsgruppen mot Penningtvätt (FATF) förfinat analysen av denna företeelse och definierat de kriterier som möjliggör identifikationen av icke samarbetsvilliga länder och territorier, samt bristerna i systemen hos samarbetsvilliga länder.

9. De nationella parlamenten, framröstade genom allmänna val, måste bidra till att orientera och stimulera en harmonisering av lagstiftningarna, samt till samarbete mellan Europeiska Unionens medlemsstater med hänsyn till de föreskrifter som finns i europeiska konventionen för mänskliga rättigheter och skydd av grundläggande friheter, samt till de nationella juridiska systemens skillnader.

10. Som resultat av en debatt, som samlade ett stort antal europeiska experter, parlamentsledamöter, samt akademiker och yrkesutövare, förordade Europeiska Unionens Parlaments Konferens fyra arbetsteman och framförde konkreta förslag i strävan att effektivisera kampen mot penningtvätt.

10 bis. För att uppfölja och uppdatera de åtgärder som förordades under sitt grundande möte, har Europeiska Unionens Parlaments Konferens mot penningtvätt beslutat att periodvis sammanträda.

Tema 1: Transparens gällande rörlighet av kapital

11. För att effektivt bekämpa penningtvätt och ekonomisk brottslighet måsteman kunna rekonstruera historiken över kapitalrörelserna. Möjligheten att kunna spåra affärstransaktioner och uppdragsgivare är således en prioriterad målsättning, men den möter många hinder, som t.ex.:

12. opaciteten hos vissa juridiska enheter (förvaltningsbolag, företag, stiftelser, kommanditbolag) och anonyma konton;

13. utredningshinder i form av olika typer av tystnadsplikt, t.ex. banksekretessen;

14. fungerandet av vissa internationella finansiella tjänster (insättningar, clearing, banköverföringar) som ibland gör det omöjligt att identifiera uppdragsgivaren.

Förslag:

15. Införa krav på en systematisk anmälan till finansiella underrättelseenheten av affärstransaktioner med medel från förvaltningsbolag eller liknande, ifall det är omöjligt att identifiera den ekonomiska förmånstagaren.

16. Reglementera formen för förvaltningsbolag (standardiserad dokumentation, förbud mot tvivelaktiga klausuler).

17. Införa krav på att förvaltningsbolag registrerar sig i ett centralt register samt identifikation av förmånstagare.

18. Harmonisera förfarandet för avskaffande av tystnadsplikt.

19. Se till att den information som innehas av finansiella organisationer görs tillgänglig för de enheter som ansvarar för finansiell underrättelse.

20. Skapa ett centralt bankkontoregister.

21. Standardisera, på världslig plan, identifikationen av uppdragsgivaren i internationella finansiella tjänster (insättningar, clearing, banköverföringar).

22. Införa krav på Internetleverantörer att ange upphovsmännen till de finansiella transaktioner som utförs via Internet.

Tema 2: Sanktioner mot icke samarbetsvilliga länder och territorier

23. Det åligger den Internationella Finansiella Gruppen mot Penningtvätt (FATF) att identifiera de länder och territorier som inte samarbetar i kampen mot penningtvätt. FATF:s 40 rekommendationer utgör referens för internationell standard. Detta förfarande bör garantera en objektiv utvärdering.

24. Varje Stat bestämmer för närvarande själv över vilka sanktioner som skall tas och hur dessa sedan skall tillämpas. En koordinerad insats från Europeiska Unionens sida inom detta område skulle givetvis höja dessa sanktioners slagkraft.

Förslag:

25. Stärka kravet på att de finansiella organisationerna identifierar de ekonomiska rättshavarna innan relationer med privatpersoner eller enheter etableras i dessa länder och territorier.

26. Skärpa registreringsmekanismerna eller införa ett systematiskt krav på anmälan till enheten för finansiell underrättelse gällande finansiella transaktioner med dessa länder och territorier.

27. Skärpa den tillsynsgrad som är tillämpbar för finansiella transaktioner med dessa länder och territorier.

28. Ställa villkor på, begränsa, övertaxera eller förbjuda affärstransaktioner för privatpersoner eller enheter som befinner sig i dessa länder eller territorier.

29. Förbjuda att företag i Europeiska Unionens medlemsländer öppnar filialer, underavdelningar eller representationskontor i dessa länder eller territorier, eller att de där har korrespondentbankkonton.

30. Förbjuda öppnandet i Europeiska Unionen av filialer, underavdelningar eller representationskontor för finansbolag vars huvudkontor finns etablerade i dessa länder eller territorier, eller att de där har korrespondentbankkonton.

Tema 3: Samarbete på det rättsliga, polisiära och administrativa planet.

31. Kampen mot penningtvätt och ekonomisk brottslighet måste drivas via rättsligt, polisiärt och administrativt gränsöverskridande samarbete med anledning av den systematiska internationaliseringen av denna typ av brottslighet.

32. Penningtvätt baserar sig på gränsöverskridande ekonomiska och finansiella förbindelser.

33. Egmont-gruppen har lagt grunden till samarbete mellan enheterna för finansiell underrättelse och tillkomsten av Europeiska Byrån för Bedrägeribekämpning har givit ett första EU-svar. Likväl släpar det polisiära och rättsliga samarbetet efter.

34. Flera internationella instanser (FN, OECD, Europarådet, Europeiska Unionen) har erbjudit Staterna att teckna konventioner avsedda att förbättra detta samarbete. Utöver den nödvändiga ratificeringen av texterna är tillämpningen av dessa inte optimal, då av förbehåll ofta finns.

35. Europeiska Unionen har regelbundet förbundit sig att stödja detta samarbete. I samma anda, efter bildandet av Europol som lade grunden till det polisiära samarbetet, har Europeiska Rådet i Tammerfors särskilt tillkännagivit bildandet av Eurojust som bekräftades av det europeiska rådet i Nice. Likaså utgör den nya politiska enigheten om en europeisk arresteringsorder en viktig etapp, som måste befästas under de kommande åren.

Förslag:

36. Utveckla informationsutbytet mellan enheterna för finansiell underrättelse.

37. Ratificera, tillämpa och förstärka internationella konventioner avsedda för att underlätta samarbete på det rättsliga planet samt att bekämpa penningtvätt och brottsliga organisationer.

38. Harmonisera anklagelsedefinitionerna vad gäller ekonomisk brottslighet.

39. Införa delat styrkande av bevis vad gäller kapitals kriminella ursprung, i enlighet med Europeiska konventionen om mänskliga rättigheter och grundläggande friheter.

40. Harmonisera straffpåföljderna, genom att företrädesvis konfiskera brottsprodukten samt även instrumentet för penningtvätt.

41. Ömsesidigt godkänna beslut av frysning, utmätning och konfiskation av olagliga tillgångar, samt föreskriva en uppdelningsmekanism mellan staterna av de konfiskerade tillgångarna efter ett internationellt samarbete.

42. Se till att en europeisk arresteringsorder snabbt kommer i bruk, speciellt vad gäller ekonomisk brottslighet.

43. Befästa den operativa karaktären hos Eurojust genom att ge den möjlighet, förutom informationsutbyte, att begära av behöriga nationella myndigheter att sätta igång och fullfölja åtal, att bistå dem inom denna ram, samt att samordna utredningarna.

Tema 4: Tillsynsregler

44. Den internationella avregleringen av kapitalmarknaderna har gjort det svårare att vidtaga förebyggande åtgärder mot penningtvätt och mot ekonomisk brottslighet, särskilt på grund av de allt snabbare och mer omfattande internationella kapitalflöden, som har framkallats av denna avreglering. Den förfining av teknik och yrkeskunnande, som följt med den finansiella globaliseringen, nödvändiggör en förstärkning av normerna för tillsyn av marknaderna och deras deontologiska förpliktelser.

45. Denna utvidgning av kontroll och finansiell reglering borde gälla samtliga företag inom den finansiella eller juridiska sektorn och de internationella nätverken, oavsett om dessa är traditionella och informella (typ "Hawala"), eller, tvärtom, mycket integrerade i den internationella kapitalmarknaden (insättningar, clearing, banköverföringar).

Förslag:

46. Begränsa kontanta utbetalningar överstigande ett visst belopp.

47. Föreskriva ett obligatoriskt tillstånd, för nedanstående grupper, från den myndighet som reglerar finansiella tjänster:

48. Ombud tillhörande ett nätverk för överföring av kapital eller värdepapper, inklusive traditionella, informella eller parallella nätverk.

49. Bolagsbildare

50. Växelkontor

51. Aktiva mellanhänder på Internet

52. Förstärka tillsynskontroll och reglering, vid behov på ett internationellt plan, rörande verksamheten hos företag som sysslar med clearing samt betalning/leverans av kapital och värdehandlingar.

53. Se till att berörda yrkesgrupper får straffpåföljd om de påtagligt brister i sin skyldighet till vaksamhet.